Här nedan ser du fyra bilder. Det är bilder på jourfamiljens djur. Jag tänkte berätta lite mer om dom nu =)



Lotta: Längst till vänster, i rosa jacka, ligger Lotta. Lotta är ca ett år gammal, och därmed yngst av hundarna. Hon är en s.k. cockerpoo (eng. cockapoo), en blandning mellan cocker spaniel och pudel.
Lotta kan, liksom alla valpar, bäst beskrivas som en busig liten terrorist med små änglavingar. Hon tycker om att bita sönder papper och kartong, och nyligen har hon fattat tycke för kottar. Hon gillar också att leka med små gosedjur, och har vid flera skilda tillfällen misstagit mina strumpor för sådana. Hon vandrar in i mitt rum med svansen högt, hämtar en strumpa och springer sedan ut igen. Dumma hund. =)

Harry: Nästa i raden är Harry. Han är en busig kanin med mycket mod, och är sjukt kelig. Han är inte rädd för hundarna, utan är stencool när han är med dom.
Harry har en del roliga saker för sig. Ibland, om man står still, kommer den lilla kaninen farandes och börjar springa i cirklar runt en. Fruktansvärt roligt, tycker i alla fall jag.
När Harry inte har nåt särskilt för sig, brukar han gå runt och "märka" saker. Kaninen har doftkörtlar på hakan, och gnider alltså hakan mot allt som den uppfattar som sitt. För Harry kan det vara vad som helst. Min fot, min väska, mina kläder och hela möblemanget i huset. En gång försökte han gnida hakan mot mina gardiner.
På senare tid har Harry fått för sig att det är roligt att gnaga på de nymålade väggarna, vilket så klart inte uppskattas av de mänskliga familjemedlemmarna.
Trots sina hyss och sin förmåga att sprida ut sitt tarminnehåll i hela huset, är Harry en gosig kanin. Han älskar att bli kliad bakom nacken, och brukar leta upp och sätta sig bredvid människor som kan kela med honom.

Majja/Happy: Den här tjejen är störst (notera: störst, inte äldst) av alla hundar. Hon är mamma till Lotta, och är väl en 2-3 år.Hon har ärvt pudelns svans, och även en hel del av pudelns intelligens. Hon har lärt sig att om hon lägger tassen på min hand (och kollar upp på mig med halvledsna, typiska hundögon) så kliar jag henne på magen, vilket hon älskar.
Majja hette först Happy, men sedan ville matte döpa om henne till Majja. Det ville inte resten av familjen, så dom kallar henne fortfarande Happy.
Majja är snabb, och även mycket glupsk. Hon äter vad som helst, vilket jag fått lära mig den hårda vägen. Jag är en riktig godisgris, och har i stort sett alltid en godispåse inne på mitt rum. Har jag dörren öppen brukar Majja smyga in och tugga i sig allt... Hon är även fräckast vid matbordet. Hon kan glatt norpa en macka som någon håller i handen.
Majja är lite blyg av sig, och väldigt fäst vid matte, så den enda gången hon överröstar de andra vovvarna är vid promenader. När matte och jag tar på oss ytterkläderna börjar Majja gnälla. De andra skäller lite och gnäller ibland, men Majja står och gråter så högt hon kan. Man får ont i öronen, bokstavligen!

Wilma: Så har vi kommit till den sista hunden, lilla Wilma. Hon är äldst, ca 5 år, men lika liten som lilla Lotta. Wilma är mamma till Majja, och alltså mormor till Lotta.
Wilma är den "lydigaste", eller kanske mest dresserade, hunden i familjen. Hon kan gå lös på promenaderna, men hon kan även en del roliga trick. Hon kan dansa på fyra ben, dansa på två ben, gå som husse, rulla runt, skall m.fl.
 Wilma är den vovve som brukar sova i min säng, men den lilla damen har inget emot att ligga för sig själv.
Wilma är heltklart alfatiken i den lilla flocken. Hon bestämmer, så är det bara. Och hon ska alltid ha sista ordet. När hon skäller på någon eller något, och man säger åt henne att vara tyst, så brukar man alltid höra ett litet, tyst "voff" från henne, som om hon var tvungen att ha sista ordet.

---

Sådär, nu har jag berättat om de fyrbenta galningarna som jag för tillfället bor med. Inte konstigt att det känns tomt när jag kommer hem till pappa!

Detta får nog bli sista inlägget för ikväll, jag börjar bli trött.
Så good night, sleep tight and don't let the bed bugs bite! =) <33